Reply
Want to join in?

Sign in to continue

  • 49

    New messages in the last hour

  • Get a response within minutes

  • 92%

    92% percent of messages responded to

Accepted Solution

View Original

Problem Solved

View Original Post
04 Feb 2014
By NeoElazul

NeoElazul

  • MVP
  • Offline
84%
02 Rank
Progress

Recension: Tomb Raider: Definitive Edition

0 Replies 310 Views Created 04-02-2014
04 Feb 2014
By NeoElazul

När Crystal Dynamics släppte pånyttfödelsen av Lara Crofts äventyr förra året så var många spelare undrande över vilka kvaliteter spelet hade men oron visade sig vara obefogad då det inte bara var ett fenomenalt äventyr utan även en seriös utmanare till Naughty Dogs Uncharted-serie. Nu, nästan ett år senare får vi återigen stifta bekantskap med Lara i en uppdaterad version till nästa generation men är spelet enbart för nykomlingar eller lyckas det motivera ett köp ytterligare en gång?

 


 

Jag tillhörde den publik som blev helt såld förra året när spelet släpptes till PlayStation 3, inte bara hade man delvis kopierat hela konceptet från Uncharted-serien utan man hade även förfinat det. Lara kändes betydligt mer naturlig att kontrollera än Drake och hennes mer vuxna utseende och nya design var helt i min smak då man övergett den delvis sexualiserade status som karaktären haft tidigare.

 

Det första som slår mig när jag startar den här definitiva utgåvan är hur makalöst snyggt allting är. Det är rent häpnadsväckande hur bra spelet ser ut och i direkt jämförelse med förra årets version så är skillnaden natt och dag. Förutom rent perverst snygg grafik så flyter spelet på utan problem i 60 bildrutor per sekund och Lara rör sig silkeslent hela äventyret igenom. Det märks att detta inte är någon slarvig återutgivning utan en produkt som det lagts ner mycket kärlek och tid på att återskapa så bra som möjligt till nästa generation.

 

För de som missade Tomb Raider förra året så tar äventyret plats på ön Yamatai där Lara och resten av besättningen på skeppet Endurance blir strandsatta i sökandet efter en solgudinnas mystiska skatt. Detta är dock ingen nyversion av Robinson Crusoe utan både urinvånarna på ön samt de invaderande  styrkorna är allt annat än vänligt inställda till våra unga äventyrare och tar varje chans de får att ta livet av henne.

 


 

Det är även här överlevnadsaspekten kommer in i bilden då Lara är en utsatt kvinna som inte är van vid vildmarken utan måste jaga djur för att kunna äta sig mätt (nåja, under första halvtimman iaf). Jaktaspekten är inte alls lika avancerad som i exempelvis Assassin’s Creed och jakten är i stort sett bara till för att skaffa mer ”salvage”, alltså den valuta som krävs för att kunna uppgradera vapnen i spelet. Genom att plundra döda djur, lik från fiender samt lådor så kan mer av denna valuta hittas och den visar sig ovärderlig om du exempelvis vill öka på magasinens kapacitet till skjutvapnen.

 

Utvecklarna har satsat hårt på att försöka få Lara att bli satt i så många livsfarliga situationer som möjligt men det är bara efter det första mordet som hon ens visar upp någon form av illamående över vad hon har gjort. Resten av sträckan fram till slutet så liknas hon snarare vid Rambo än vid Robinson vilket absolut inte gör någonting då striderna är så pass underhållande. Att kunna improvisera och påverka omgivningarna genom att exempelvis skjuta ner lampor och elda upp fienderna är vansinnigt roligt, likaså reppilarna som kan slita ner folk från stup. I vissa äventyrsspel så känns striderna mer som en transportsträcka mellan pusslen medan de här är helt tvärtom. Pusslen i spelet ter sig i form av ”Tombs” som innehåller gåtor du ska lösa för att få skattkartor och dessa är en enkel historia att klara av. Detta är enligt mig spelets största brist då dessa gåtor är på tok för enkla och det är få av dessa gravar som tar mer än fem minuter att klura ut. Det märks att intensiva strider har varit största fokus för Crystal Dynamics under skapandet och pusslandet har fått komma i andra hand.

 

Givetvis finns det mängder med reliker, dokument och diverse GPS-sändare utspridda runt ön och dessa ska samlas in i sann äventyrsanda. Dokumenten och relikerna hjälper till med att skapa inlevelse i spelvärlden då vart och ett av dessa föremål har en historia bakom sig och de är i ärlighetens namn ganska intressanta att undersöka. Självklart så finns det även troféer kopplade till själva samlandet vilket antagligen inte lär förvåna någon numera.

 

 

Det bespottade flerspelarläget från den förra versionen finns med även här och jag kan gladeligen säga att det är mycket mer finslipat än tidigare. Nu är det faktiskt en ren fröjd att ränna runt på dessa banor då allt flyter på så pass bra som det gör. Förutom vanliga lägen som “Team Deathmatch” så finns mer raffinerade lagsporter så som ”Cry for Help” som går ut på att ta över olika zoner på kartan från motståndarlaget och förhindra att dessa tar dina batterier som kommer fram om du dör. Även ”Rescue” där du ska samla in förbandslådor och föra tillbaks dom till specifika zoner är underhållande i rätt sällskap även om det i princip är en förädlad version av klassikern ”Capture the Flag” under nytt namn. Då denna nyutgåva innehåller allt nedladdningsbart material som släppts så ger även detta självklart ett mervärde till flerspelarläget då antalet kartor är betydligt fler än tidigare.

 

Tomb Raider är inte bara det snyggaste PlayStation 4-spelet hittills utan även ett av de absolut bästa. Även om du som jag tidigare har upplevt Laras äventyr förra året så tycker jag Definitive Edition motiverar ett köp ytterligare en gång. Den nya grafiken och det förbättrade flerspelarläget gör att det känns som en nästintill ny upplevelse, en upplevelse som ingen konsolägare med äventyrslusten i behåll bör vara utan. På minussidan bör nämnas att spelets kampanj fortfarande är i det kortaste laget men det kompenseras av att detta faktiskt är ett spel man lär vilja köra igenom ett flertal gånger.

 

Tanken på att PlayStation 4 fortfarande är i sina första levnadsmånader och grafik likt denna redan är producerad är direkt svindlande om man tänker på vad framtiden har att erbjuda. Nu längtar jag redan efter en uppföljare där vi återigen får stifta bekantskap med fröken Croft!

 

Största +
Gudomligt snygg grafik
Lika spännande som förra året
Flerspelarläget är förbättrat

 

Största -
Kampanjen är fortfarande i kortaste laget

 

 

0 Kudos
Reply
LABELS:
Chefredaktör för PSSverige.se

View our house rules for posts
Post Reply Update Reply Cancel
View our house rules for posts
Post Reply Update Reply Cancel